Redo när larmet går

När en person försvinner kan varje minut vara viktig. Vid rasolyckor, evakueringar och stora sökinsatser kan det dessutom behövas många tränade hundar samtidigt. Med stöd från Paf kan ÅBSK Räddningshundar utbilda och utrusta ekipage som står redo när polisen slår larm.

När man rör sig på den inhägnade kullen vid Färjsundet kan man med lite fantasi tro att en del av Åland håller på att återhämta sig efter ett atomkrig. Här ligger cementblock med armeringsjärn, delar av kaklade golv, cementrör, plåt och allehanda bråte huller om buller. Men den så kallade ”ruinen” är inte resultatet av någon explosion, utan en plats som är medvetet uppbyggd för att ÅBSK:s räddningshundar ska få öva på att leta efter försvunna människor i rasmassor – en miljö med extremt många ställen där en människa kan vara dold och där det kan vara riktigt utmanande även för en hund att ta sig fram. Linda Larsson är gruppledare för ÅBSK Räddningshundar och en av totalt sex personer som är på plats denna övningskväll i mitten av augusti.

– Vi övar på flera olika platser, men just ruinen är bra eftersom det finns så många dolda platser och jobbiga underlag för hundarna. Så det är en bra övning för att göra hundarna säkrare.

Exakt hur många hundar som finns tillgängliga inom ÅBSK:s räddningshundsverksamhet kan Linda inte säga på rak arm – det finns ett stort antal ekipage i olika skeden av utbildningen. Själv har hon tre hundar.

– Jag och mina hundar tränar varje dag. Varför? För att det här är mitt nörderi, mitt stora fritidsintresse. Vissa tränar på gym, vissa fiskar och jag gör det här. Det är något jag älskar att ägna mig åt, plus att de gånger vi blir utkallade är en stor drivkraft. Jag vet ju att den här hunden kan ta ett spår som är tolv timmar gammalt, och om någon ska hittas fort är hon rätt hund – det säger bara poff så är hon iväg.

En resurs för polisen

Hundförarna inom ÅBSK arbetar helt ideellt och står själva för merparten av kostnaderna för sina hundar. Paf-medlen gör det däremot möjligt att finansiera sådant som verksamheten gemensamt behöver: bland annat GPS-utrustning och kostnader för att ta instruktörer och domare till Åland. Det senare är avgörande för att ekipagen ska kunna utbildas, examineras och bli godkända för skarpa insatser. I fjol blev ÅBSK Räddningshundar larmade av polisen vid åtta olika tillfällen.

– Vi ligger under Frivilliga räddningstjänsten (FRT) och det är oss FRT-ledare som polisen ringer när de behöver hjälp. Vi har till exempel hjälpt till med evakueringar av fartyg, efterspaning, skallgångskedjor och sådant, säger Linda Larsson.

– Visst, polisen har egna hundar också, men alla håller inte på med personsök, det kan behövas många hundar om det är ett stort område och polisen kan dessutom stå utan hundar om deras är på utbildning i Finland. Så jag tror att vi är en ganska viktig resurs för polisen, i synnerhet eftersom de varit med och godkänt hundarna och sett dem i action, och därför vet de också vad vi kan bidra med, säger Linda Larsson.